Summering

Dagen blev tidig, redan kl 8 imorse befann jag mig vid Tågbanan där jag regelrätt parkerade bilen. Tog min packning (vägra frysa, och stå i kaffekö) och knatade med raska steg till Röda Ridhuset och möttes av en massa inbjudande hinder.

Förmiddagen ägnades åt att följa två träningar som Rolf Göran höll i. Den första gruppen bestod av yngre ryttare, tre hoppgymnasister och en stipendiat. Av gymnasisterna var en av dom Anna Mellström, som red på ridskolan som liten och som även tog privatlektioner för mig med en Shetlandsponny vid unga år. Idag har Anna mer ordning på sin häst och det var intressant att se henne rida sin nya stjärna, vilken hon bara ägt sedan i somras.

Den andra gruppen bestod av hopplärarna på Strömsholm: Daniel Svensson och Anna Klara Pettersson, Stallmästare Jens Fredricson samt en hovslagarelev.
Att äntligen få se en av mina egna stora inspirationskällor rida igen. Det var ett enda stort ÄNTLIGEN! Att han sedan satt på en skolhäst jag själv fick förmånen att rida i somras gjorde bara det hela mer intressant. Det var även kul att se Daniel drillas lite på det fina lilla sto han tävlar var också roligt. Anna Klaras stora La Silla skimmel är för övrigt en av de häftigaste hästar jag sett.
Försökte fota lite men det lockade mer att lyssna, inspireras, repetera och lära.

Efter lunchen blev det liten frågestund med RGB, där även viss reflektion över de olika träningarna ingick. Sedan följde en föreläsning med Maria Therese Engell med sådant jag brinner för. Kroppshållning/medvetenhet/kontroll! Oerhört lättad att se att någon tar tag i våra ryttare på vetenskaplig nivå då jag själv inte är av det rätta forskarvirket.
För mer info kring hennes arbete se http://www.rytteribalanse.no

Där tog min dag slut, då jag behövde åka hem till min hund, eftersom jag inte från början planerat att vara kvar på kvällen. Dessutom kände jag mig rätt fullproppad med info som det var. En annan är ju inte heller van att tillbringa dagen i stillhet och heller inte att mörkerköra. Så med vemod begav jag mig hemåt och funderade över dagen hela vägen hem.
Det jag i första hand reflekterar över – det är att han känns rar på något vis, vår världsstjärna, mån om hästar och ryttarutbildning. Gör det svåra så enkelt som möjligt med hjälp av alla år av kunskap och erfarenhet som befästs i ryggmärgen.
Om jag fick önska, så vill jag också bli sådan…

20121107-232450.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s